Hur fungerar MR-skanning?

Magnetic Resonance Imagery (MRI) -skanning är en avancerad medicinsk teknik som används för att producera högupplösta bilder på kroppens inre. Till skillnad från en röntgen kan en MR-bild visa kroppens mjukvävnader, samtidigt som man har flexibilitet att undersöka mycket små områden i kroppen från ett brett utbud av vinklar. MRI-skanning fungerar genom kombinationen av enorma magneter, noggrant riktade elektromagnetiska pulser och datorprogramvara som förvandlar rå data till färdiga bilder. Många medicinska experter betalar MRI-skanning med att revolutionera det diagnostiska fältet för medicin.

Det kanske inte känns som det, men varje person består av miljarder atomer, alla arbetar bråttom för att skapa och underhålla den fysiska kroppen. Människor består mestadels av vatten, som i sig består av en kombination av två väteatomer och en syreatom. Väteatomer, som kroppen har många, snurrar slumpmässigt under normala förhållanden. När de utsätts för en avstämd magnet, kommer dock de flesta väteatomer att stoppa sina slumpmässiga meanderingar och peka på samma position, vilket anpassar sig mot magnetfältets riktning. Det första steget med MR-skanning är att skapa ett magnetfält som inriktar väteatomerna, vilket vanligen gör ungefär halva punkt mot fötterna, och hälften mot huvudet.

MR-skanning bygger på det faktum att en väldigt få väteatomer kommer att vägra att ställa upp med sina miljarder av atombröder. Dessa få fortsätter att rotera slumpmässigt efter att magnetfältet appliceras, vilket gör att de sticker ut från förpackningen. Med hjälp av en radiofrekvenspuls riktar MR-maskinen mot de fortfarande slumpmässiga atomer som absorberar pulsens energi och roterar i en annan riktning. En uppsättning mindre magneter i maskinen, som kallas gradienter, kommer till liv under denna process och lokaliserar maskinens ansträngningar på den specifika delen av kroppen som behöver undersökas.

Det sista steget i MR-skanning är skapandet av bilden. Efter att gradienterna har fokuserat på kroppens skiva som behöver uppmärksamhet stoppas radiopulserna, vilket gör att atomerna kan driva bort den energi som de har absorberat och roterar tillbaka till sin ursprungliga position. Maskinen mäter flera olika variabler av deras avkastning till den ursprungliga jämvikten, och det är dessa mätningar som ger de råa data för att skapa den slutliga bilden.

Den slutliga bilden är en produkt av datorhantverk och medicinsk teknik. Patienter injiceras ofta med ett kontrastmedel som fläckar olika typer av vävnads olika nyanser, så att kontraster kommer att dyka upp på den skapade bilden. Beroende på vilket datorsystem som används kan informationen som erhållits från MR-skanningen omvandlas till en två- eller tredimensionell bild, vilket belyser vävnadsskillnader tack vare kontrastmedlet.

Även om MR-skanning anses vara ett mycket säkert förfarande som ofta ger utmärkt resultat, finns det vissa nackdelar med processen. Först kräver skanningen att patienten ligger helt stillastående, annars kommer bilden att störas. Även om detta inte verkar som ett stort krav blir det ofta svårare av att maskinen är väldigt hög och placerar patienten i ett litet, sluten utrymme. Människor som är obekväma med trånga utrymmen kan vilja fråga läkare om möjliga alternativ för att underlätta processen.